Nu när det börjar bli litelite varmare, rattmuffen är borttagen, sommardäcken är på, dagarna är ljusare, kattorna börjar bli pilska o vill ut o hitta sig karlar (men det får dom först göra nästa vecka när dom steriliserats - såklart, två små kisseungar is enough), köpbegäret är större än nånsin (beställde nya ray ban's igår), man märker att håret är råttfärgat vilket man tydligen inte har lagt märke till förrän nu (eftersom man levt i posten-zombieness-upp 7 håret i tofs, postentröjan på CHECK), ser ju förjävla jävligt ut, man inser hur jävla blek man är, man vill bli blond och så är gräset lite grönare också

DÅ just DÅ, IDAG känner jag för o börja blogga igen, när vårhärlighet blandat med vårångest har lagts sig på mina axlar tänker jag ta tag i mitt jävla bloggskrivande, här kan man ju skriva av sig när allt känns åt fettäään eller när allt känns helt helt underbart! Det är ju förjävligt att man ska måsta agrospringa i hundranittio knyck (som timbuktu skulle sjungit) innan man inser det - blogg är bra för mig GEEEKELIN

Nääej ångest är ju fan sämst i världen, o vad har jag ångest över då? Ja det vettegudarna, när en ångest försvinner dyker en annan upp (as Melissa Horn skulle sjungit - hejhej artistcitat)

Eller så säger vi som Pitbull
Hey baby, my sweet baby
(är lite kär i den här låten)

NOMNOM
PUSSPUSS